Livet väntar inte säger de som vet.

Går runt i lägenheten, fram och tillbaka. Har ingen ro, kan inte läsa, inte städa. Vet inte varför jag inte kan sitta still, vet inte vad jag väntar på. Känner i hela kroppen att det är just det jag gör. Väntar alltså. Men jag vet inte på vad. Har ingen anledning att vänta. Inte på någon och så vitt jag vet inte på något heller. Ändå väntar jag.

Väntar och väntar.

Varför händer det inget? Skulle någon ringa eller var det kanske ett mejl. Nej det var rostmackan, nej det var inte den heller. Den åt jag ju upp för en stund sedan. Ja just det, det var låten som snart tankats klart. Nä. Det var inte någon låt heller, mina för dagen nya hits ligger redan i tur och ordning i iTunes.

Kanske var det ett sms ändå. Näää jag smsar inte längre. Hmmm tvättmaskinen då? Näää någon tvätt-tid har jag inte haft på flera veckor och kläderna tar aldrig slut ändå. Men ett beslut då? Ett svar på något. Nej säger jag ju, inga svar inga beslut. Inget nej, inget ja, inget kanske, inget sen, inget aldrig, inget jag vet inte.

Tycker det är nedrigt att känslan inte försvinner. Orkar inte vänta mer idag, har saker att göra. Böcker att läsa. Möjligen en disk att diska. Problem att lösa. Inte något att vänta på...

Kommentarer
Postat av: hanna

mein schatz! du skriver så fint, så som det känns. kram

2008-10-10 @ 15:16:13
Postat av: klara

gulle dig!

2008-10-10 @ 17:41:09
Postat av: Alina

Hejhopp! Kikar in:) Ha ent revlig fredag!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback