Zero & Blind Terry.

Det här låter så bra att jag får ont i kroppen. När jag hör det här vill jag bara snöra på mig skorna och springa runt kvarteret. Låten får mig att vilja fånga en rörelse och förflytta mig bort på samma gång. Det låter oklart, det är det förstås. Hur som helst är berättelsen om Zero och Terry en av 2009 års mesta favoriter. Låten har spelats i mitt iTunes alldeles för många gånger och tanken på den där sagan har fått mig att kasta mig in taxibilar hem från skumma fester mer än en gång.

Men klicka för guds skull på länken och lyssna på storyn live. Gitarren i slutet är magisk. Låter blödigt, det är just vad det är. Och jag gillar det. Jag gillar blödigt. Blödigt är bra.

Nu hoppar jag in i bilen igen och reser vidare. Vi ses om några mil.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback