Någonstans slår klockan fyra men jag vill inte gå.

Plura och hans bröder gör mig sällan besviken, gårdagen var inte något undantag. Plura sjunger fantastiskt och ljudet var minst sagt bra. Sättet de framförde Spårvagn Genom Ljuva Livet var fantastiskt, Plura liksom drog ut på det. Svårt att förklara, men jag håller lite granna med GP´s recensent om att han sjöng som Dylan fast på svenska. Samma släpiga sätt ni vet. Låtvalen satt där de skulle, jag fick både min Alice och Stockholm Nollfem Noll Noll. Dock tycker jag att playlisten var lite väl lik spelningen i Mölndal. De hade gärna fått överraska med Desperados eller kanske Månen och Solen.

Sen var det ju det här med lokalen. Visst är Stora Teatern hemskt vacker, som hämtad ur en film. Men att titta på rock`n´roll och sitta ner funkar inte, inte för mig. Och till skillnad från resten av publiken kunde jag inte hålla mig i skinnet utan var bara tvungen att ställa mig upp. Det funkar inte att sitta ner när man hör historien om Alice och 3:ans spårvagn. Kanske borde jag skämmas lite över att jag drog med min goda vän och placerade oss nästan längst fram. Men det gör jag inte, jag bjuder på det. Det spelades ju rock`n´roll, det var värt att bjuda resten av publiken på mina osexiga danssteg och lyckliga jubel... Förresten pekade Plura på mig i Kärlekens Tunga när han sjöng "...allt det där om att vara påväg någonstans när man är tillbaka där allt började...". Kanske visste han att det var precis så. Han pekade rätt, om det nu var mig han pekade på vill säga. Lycklig blev jag också över att få höra vemodiga Man Över Bord och Förgiftat Blod.

Innan konserten och efter konserten firades det med öl. Först på 7:ans Ölhall där vi träffade ett gäng hängivna Eldkvarn-fans från Trollhättan eller om det var Vänersborg. En av dem grät när han lyssnade på Blues För Bodil Malmsten, en annan berättade om att han hade ett rum dedikerat till Eldkvarn i sin sommarstuga. De var sköna snubbar. Efter ölen drack vi två stora stark hos Zigenar-Jacko på Notting Hill. Sen hem hem hem.

En bra tisdagkväll.

Ps. Mannen med trumpeten dök upp även igår, plötsligt stod han på scenen sedan var han bara borta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback