Den där förbannade tiden.

Åh alla dessa bekymmer. De verkar inte ta slut, de vill inte försvinna. Det är väl den enda riktiga sanningen jag känner till. Den om att summan av problemen är konstant. Blir man av med ett dyker snart ett annat upp. Min största ovän och eländigaste problem är förtillfället tiden. Klockan ni vet. Och kalendern. Dels hinner jag inte med. Allt händer samtidigt. Bra saker blir lätt mindre trevliga om tiden inte räcker till. Sen är jag inte helt nöjd med tiden jag befinner mig i. Hade gärna strukturerat om den något. Ändrat lite i historien. Tidigare respektive senareplacerat vissa händelser.

Synd att det inte går. Jätte synd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback