Vill ha, kan få? Skiter i det.
Det finns så många saker jag önskar mig, saker jag vill ha. Helst omedelbart. Jag tänker mig att om jag hade de där sakerna hade allt varit bra. Bättre dagar handlar det om små saker; som en färdigmålad vägg, disciplin, snyggare ben och ett körkort. Andra stunder tar önskningarna aldrig slut.
Då och då slår tanken mig hur det skulle bli om man sedan fick de där sakerna man önskar sig. Skulle jag vilja ha dem då? Om allt gick vägen, saker och ting föll på plats. Skulle rätt fortfarande vara rätt eller hade det bara känts fel?
Som att åka vit limousine, skulle jag verkligen vilja det om jag fick chansen? Eller är det bara jakten på färden i den vita limousinen som lockar? Det som inte är ditt är det du helst av allt vill ha. Som känslan av att man alltid trivs bäst där man inte är. Som att romantisera ett minne, se tillbaka genom ett rosa skimmer.
Då och då slår tanken mig hur det skulle bli om man sedan fick de där sakerna man önskar sig. Skulle jag vilja ha dem då? Om allt gick vägen, saker och ting föll på plats. Skulle rätt fortfarande vara rätt eller hade det bara känts fel?
Som att åka vit limousine, skulle jag verkligen vilja det om jag fick chansen? Eller är det bara jakten på färden i den vita limousinen som lockar? Det som inte är ditt är det du helst av allt vill ha. Som känslan av att man alltid trivs bäst där man inte är. Som att romantisera ett minne, se tillbaka genom ett rosa skimmer.
Kommentarer
Postat av: EN som vet
Det är inte kul att åka limo! Tror inte det i alla fall. Man har ju åkt från Skara Sommarland i en sån. Fånigt och ganska obekvämt, egentligen...allt som man längtar efter är inte alltid värt att längta efter. Det är viktigare att vara närvarande där man är för att då skapar men det som man tror att man längtar efter fast man inte vet hur det gick till..eller hur var det nu ige?
Trackback