En sak jag tycker om.

Jag har ett armbandsur. Det låter som en flott sak när man kallar det armbandsur istället för klocka. Men nu vill jag berätta om att det är just ett armbandsur och inte vilken klocka som helst. Hur som helst handlar det om en svart klassisk klocka från Swach som jag köpte mig på Stansteds flygplats för ett år sedan. Har alltid tyckt bra om modellen och har inget emot att klockan är i ett så simpelt material som plast. Nattetid har jag innan valt att ta av mig den, men efter ett par sena nätter då den helt enkelt har glömts bort har jag vaknat med klockan på. Och nu har det gått och blivit så att jag allt oftare aktivt väljer att behålla den på. Anledningen till detta är tickandet. Jag älskar det. Typ. Speciellt mycket tycker jag om när armen ligger över huvudet. Då hörs det extra bra. Tick tick tick. Tyst och mjukt. Det är något med de där ljudet som får mig att känna mig lugn och tillfreds. Tick tick tick.



Skulle nog utan att ljuga kunna skriva att mitt armbandsur är min bästa vän. Väldigt bra att ha när man spelar skivor och vill veta hur lång tid man har kvar. Vilka låtar man bör spara till senare och om det är okej med en öl till. Vad stod visarna på sist? Hur många timmar har jag kvar? Tid. Allt handlar om tid. Just det. Det visste jag ju redan, det vet ni också. Konstigt att jag tycker om att höra hur den tickar iväg. Fast att tiden försvinner gillar jag inte. Men ljudet. Tick tick tick. Lungt och i lagom takt. Som hjärtslag. Dunk dunk, tick tick. Som en bra låt, dunk dunk. Tick tick tick...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback