Vilken dag är det idag?

Ibland vet jag inte, då och då känns det självklart. Som i söndags, det var en klassisk söndag. Denna dagen har inte betett sig som en random onsdag. Igår fixades det dans och handklapp ute i det fria. Regnet höll sig tack och lov på avstånd och Jimmy Cliffs stämma har nog aldrig låtit klarare.

Dessa danser, sena nätter, bra låtar och spännande möten. Det är bra saker, men jag förstår vad den gode Håkan H menar med dom där dimmiga dagarna. Bra var det men plötsligt har en till månad tagit slut. Sen ett år. Shit vad hände? Lördag, onsdag eller söndag? Jag vet inte, men det var rätt så bra ändå. Det är nog främst det som driver mig, glädjen. Finns inget bättre än att spela sina favoritmelodier och se folk dansa och lyfta händerna mot skyn. Då och dö höra ett YEAZZZZZZZZ! Japp, där satt den. Min låt! Din låt. Vår sång.

Ja du, bloggen. Det är mycket man kan berätta, en hel del som man bör låta förbli oskrivet. Men hur som helst är jag en rätt nöjd skribent och berättare just nu. Det blev en bra dans och hjärtat klappar i rätt takt. Vi ses.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback