Nej det är inte konstigt att man längtar bort någon gång.
Åh så krävande detta är, ena dagen sol andra dagen är gråare än gråast. Det här då och då, men jämna mellanrum kan vara minst lika jobbigt som inte alls. Eller hela tiden. Ni läser just precis nu ett kort inlägg från den förvirrade filosofen på JMG. Sitter i någon lokal som ska fungera som bibliotek och studietorg (töntigt ord). Försöker läsa om maktförskjutning inom journalistiken samt några rader om agenda setting. Men tappar bara bort mig när jag hör dumma studenter tala med varandra.
Åh dumma studenter, varför kan ni inte tala tyst? Eller i alla fall försöka att inte tala med så svåra ord hela tiden. Allt för att verka smartare än grannen. Ibland undrar jag om de förstår själva vad de säger? Själv har jag helt valt bort de svåra orden, har inget behov att att verka smart. Man är ju som man är. Den man är. Smart, well jag vet inte. Orkar inte fundera över det mer nu. Flyr bort från agenda settingen ett slag, tillbaka i tiden. Som alltid. Men idag stannar jag i Sverige.
Har fastnat för den här trallvänliga sången. Sylvia Wrethammar ligger bakom en annan favorit.
Nä bästa läsare, det är inte konstigt att man längtar bort någon gång. Speciellt inte när man vet hur skönt de kan vara när solen skiner. Eller när man vet hur gott det är med glass och det enda man får på tallriken är rågmjölsgröt. Fast utan det trista är väl det fina i livet inte lika uppenbart antar jag. Får väl lida ett slag till, längta bort några fler gånger. Ännu en stund. Så kanske det kommer en bra minut lite senare.
Hej och tack.
Åh dumma studenter, varför kan ni inte tala tyst? Eller i alla fall försöka att inte tala med så svåra ord hela tiden. Allt för att verka smartare än grannen. Ibland undrar jag om de förstår själva vad de säger? Själv har jag helt valt bort de svåra orden, har inget behov att att verka smart. Man är ju som man är. Den man är. Smart, well jag vet inte. Orkar inte fundera över det mer nu. Flyr bort från agenda settingen ett slag, tillbaka i tiden. Som alltid. Men idag stannar jag i Sverige.
Har fastnat för den här trallvänliga sången. Sylvia Wrethammar ligger bakom en annan favorit.
Nä bästa läsare, det är inte konstigt att man längtar bort någon gång. Speciellt inte när man vet hur skönt de kan vara när solen skiner. Eller när man vet hur gott det är med glass och det enda man får på tallriken är rågmjölsgröt. Fast utan det trista är väl det fina i livet inte lika uppenbart antar jag. Får väl lida ett slag till, längta bort några fler gånger. Ännu en stund. Så kanske det kommer en bra minut lite senare.
Hej och tack.
Kommentarer
Postat av: descartes
du är en bra filosof
Trackback