What's eating Klara Grape

Då önskar jag att den rösten lät som John Fogertys. Som att stå på tåspetsarna, sjunga från botten. Upp till toppen. Det liksom drar i själen på mig när jag hör Comin´ down the road. Det är något positivt med samtidigt ursinnigt över melodin. Ner för gatan, över berget. Galna gitarrer. Ingen idé att känna sig blå. Solen på väg upp, även denna dagen måste jag gå.



Detta får ta och bli mitt ledmotiv idag. Så nu rullar vi. Över Masthuggsberget, ner för Prinsgatan i en stulen bil. Ännu en dag, hoppas på en andra sång. Ber Gud att höra min bön, bara en sista gång. Upp för Linnegatan, förbi snubben utan mod. Jag vet, även den snubben är innerst inne god. Tisdag i februari, lämnade hemma alla toner i moll. Idag bästa internet kör jag enbart på rock n roll.