Det lyser i taket. Är det där en stjärna?


Den barmhärtiga samariten är i tjänst, säger väl valda ord och ser till så att stödstrumporna åker av. Apodospåsar ska rivas isär och lingongrovan få sitt smör och sin ost. Den barmhärtiga samariten sköter sitt jobb. Besöker både män och kvinnor, vissa har förlorat det. Andra inte. En av damerna, vi kallar henne F, har tappat det mesta av sitt förstånd. Men hjärtat har hon kvar, det sitter precis där det ska. Vi kommer bra överens F och jag, vi talar nästan alltid om livet. Och jag förundras ofta över att man kan tänka så klart om saker och ting trots att signalerna inte längre hittar hem.
ldag frågade F mig om en sak i taket. Hon låg i sängen och undertecknad stod i dörren. Vad är det där Klara? Är det en stjärna? Jag tittade oförstående på F och skulle precis säga att det inte alls handlade om någon himlakropp utan att det hon pekade på bara var en klassisk lampa. Men jag hejdade mig, det kunde faktiskt lika gärna vara en stjärna som lös i taket. Varför inte?

- Jodå F, man kan kalla det en stjärna. Om man vill.

Jag vill kalla lampan för stjärna och F ser den som en. Hej och god natt kära F och lampan i taket. Nu släcker vi! Men det fina med taklampor är att de går att tända igen. I morgon tänds samma lampa och vi kan kalla det en ny stjärna. Om vi vill.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback