What's eating Klara Grape

Sötebrödsdagarna är över. Finanskrisen är ett faktum och märks numera även på mitt sparkonto. Spontanshoppingen är ett trevligt minne och konsumtionen sker mest i min egen samt goda vänners garderober. Miljövänligt och ekonomiskt. Häromdagen hittade jag en lysande arméjacka hemma hos M som jag genast tog till mitt hjärta.
Iförd den kamouflagefärgade jackan gjorde jag sedan ett besök på Julas outlet i Skara. Där fanns allt (typ) i en prisklass som funkar även under ekonomisk kris. Mitt sällskap inhandade en knapptelefon från 80-talet och själv ville jag köpa ett luftgevär. Geväret kostade 199 kronor och hade gjort sig i min tambur. Snyggt tänkte jag. Nej bestämt nej sa mitt sällskap.

" Du kommer inte kunna hålla dig. Det kommer sluta med att du står i fönstret och siktar på byggarbetarna. Du kommer bli anmäld för det, folk kommer tro att det är ett riktigt gevär. "

Så fick nöja mig med en fickradio i blå plast. Inget gevär, ingen armé. Bara en jacka. Men jag klagar inte, nej bästa läsare. Tro inte att så är fallet. Jag nöjer mig med jackan, den och mina guldfärgade Dr Martens gör att jag klarar mig över betonggården på Djurgårdsgatan. Jag behöver inget oladdadt luftgevär för att skrämma bort grävskoporna. Jag slåss inte, jag kämpar vidare. Över gården. I lägenheten. På gatan. När jag gör mina dagliga inköp på Willys. Sådeså.