Så gott att må gott.
Hallå tänkte skriva god förmiddag men hann hejda mig då jag tittade ut genom fönstret och fick se att klockan på masthuggskyrkan pekade på 20 i 1. Inge förmiddag här inte, redan efter lunch och inget vettigt har jag gjort. Inte ens läst tidningen. Bara surfat, druckit te och fullkomligt proppat i mig av Nyåkers förbaskat goda pepparkakor. Tror tyvärr att jag har fastnat i ett pepparkakmissbruk, inge vidare bra kanske. Mycket socker och så, men kryddorna är väl bra?
Nåväl jag anta att ni vill höra något om gårdagen på Min Bror och Jag. Det var gött kan man säga, vi höll någorlunda sams bakom skivspelarna pojkvännen och jag. Kanske att en annan kom att bestämma lite mer, men jag försökte faktiskt få pojkvännen att ta han om några fler låtval... Antar att det är bra att jag spelar ensam för det mesta, annars hade jag nog inte haft många vänner alternativt pojkvänner kvar. Var hur som helst bra stämning på stället men desto mindre bra ljud. Hörde knappt vad jag spelade och som om inte det räckte så funkade inte displayen på ena skivspelaren så det var minst sagt ett projekt att försöka se vilken låt man spelade och hur många minuter och sekunder man hade på sig att välja nästa.
Bild stulen av Djungeltrumman
Bild stulen av Djungeltrumman
Men jag skall inte klaga, det var en bra kväll. Jag mådde gott och mår idag dagen efter minst lika gott. Åh åh det är så gott att må gott igen.
4th of July.
Javisst nu är det klart, 4 juli 2008 kommer Bruce Springsteen och The E Street Band till Ullevi. Redan på tisdag släpps biljetterna och den här gången blir det inget ticnet. Nej det blir riktigt köande, utanför Skandinavium. Lär bli förbaskat kallt och minst sagt en utmaning. Men jag har ju köat förr och det var så värt det, har man bara goda vänner, varma kläder, en sovsäck och kanske en flaska sprit så går det vägen.
Att jag med stor sannolikhet kommer missa Globen den 10 december börjar kännas lite mer okej. Tror sommarens gig kan bli utmärkt. Har man tur har Danny repat sig något.
Förresten kom jag och tänka på en lite granna obehaglig sak gällande det här med boggar. Folk får ju reda på så mycket om en. Ja detta är givetvis självvalt, men jag menar det jobbiga är det där med ytliga bekanta samt folk som kände en förr. När de läser min blogg så vet de vad jag pysslar med, tänker på etc. medan jag när jag möter dessa människor glömmer av att de läser det jag skriver och ofta vet mer om mig än jag om dem. Rörigt kanske, men när det slår mig funderar jag på om man borde lägga ner. Sedan ångrar jag mig och kommer fram till att det kanske jag kan bjuda på för jag gillar ju att deklarera mina idéer om samtida ting, då får man väl stå ut med att folk vet mer om min åsikt än vad jag har koll på deras.. Typ.
Ses vi inte ikväll på Min Bror och Jag så ses vi på måndag kväll i biljettkön. Ni som har lust att snacka lite kan leta efter en grön parkas, inte den blanka typen utan en i bomull. På huvudet bär jag med stor sannolikhet en grårandig mössa och håret är långt och brunt som alltid.
Tjao.
Oh Danny.
Bild brucespringsteen.net
The E Street Band är ett band där alla är viktiga, inte bara Clarence, Bruce och Little Steven. I The E Street Band är Mighty Max, Roy Bittan, Gary W Tallent, Nils Lofgren, Patty, Susy och den gode Danny minst lika betydelsefulla. Att Danny inte är frisk och stannade hemma i staterna när resten av bandet åkte över Atlanten för att lira i Europa känns jobbigt. Detta klippet från spelningen i Boston den 19 november känns minst sagt tårdrypande att se, okej jag erkänner, jag blev så rörd att jag fällde en tår. Han ser tärd ut Danny, mager och trött. Hoppas innerligt att han repar sig.
Hmmm med tanke på att Clarence inte är helt pigg och kry längre känns turnén som nu pågår som E Streets sista. Sommarens spelning på Ullevi (den som vi väntar skall tillkännages) blir med sannorlikhet den sista i Sverige med Bruce Springsteen och hans fina E Street Band.
Jag tycker det är jobbigt, sista sommaren. Hur ska det gå med rock´n`rollen? Vem/vilka skall leda min generation vidare genom livet? Vem/vilka skall jag och mina evetuella barn se om 30 år? Jag är minst sagt orolig...
Kärlek och fynd.
Yo yo yo idag har varit en bra men kall dag. Började med att kika på The Notebook (dess svenska titel är Dagboken svenska för den som är sugen på att hyra eller fixa den på annat sätt). Har sett filmen ett otaligt antal gånger innan, men den som känner mig väl vet att det där med att se filmer flera gånger inte är något problem för mig, snarare tvärt om. Tycker hemskt bra om storyn i The Notebook, han är fattig och hon rik. De är sjukt kära och får varandra i slutet. Han är snygg, hon är snygg, han har skägg och är snickare. Han bygger ett hus till henne. Lycka, elände och sedan lycka igen. Gillart!
Efter filmen mötte jag upp med en vän och drack en kaffe och talade om Amerika . Ständigt detta Amerika. Jag föreslog att vi skulle åka dit omedelbums och göra succsé... Efter kaffet mötte jag upp med en annan god vän och tillsammans åkte vi ut till ett öde Freeport där vi rekade lite. Acnebutiken är väl det som är värt, fyndade några värda plagg som jag inte tänker berätta om. Känns ointressant, men jag vill hemskt gärna rekommendera er att ta en tur någon gång för man kan göra finfina fynd.
Okej nog.
Tja.
Suspicious Mind.
Brevet/mailet.
Idag har jag börjat på mitt brev, brevet som när det är färdig skall omvandlas till mejlet som jag bestämde mig för att skicka häromnatten. Jag tänker att det är bra att börja med papper. Det skall ju bli ett bra brev, jag vill få sagt en hel del och lär väl ångra mig fram och tillbaka. Så att läsa det man skrivit på papper och sedan stryka över är nog en god idé. Har dock inte helt klart för mig vad jag vill med mitt brev, men jag tror det är något gott. Sedan vill jag förstås berätta något som jag tycker behöver berättas för den som skall få brevet... Men alright, blir det så att jag en vacker dag får ett bra svar på mitt brev lovar jag att publicera alltihop i bloggen.
Nåväl i morgon är jag helt ledig, ska roa mig med att dricka elvakaffe och se på någon film som slutar gott. Tja ba.
Böcker och klubbkvällar.
Mitt huvud har hakat upp sig på Bodil Malmsten, beställde just ett annat av hennes verk på adlibris.se. Boken var så billig (35 kr) att jag inte kunde tveka. Billigare än en öl. Kändes bra att för en gång skull inte hets-shoppa billiga toppar på H&M, att istället utan hejd klicka hem litteratur känns som ett steg i rätt riktning. Hjärncellerna kanske är på väg tillbaka?
Hur som helst måste jag passa på att göra lite reklam för torsdagen, jag och en pojkvän (okej då min pojkvän) skall spela lite skivor på Min Bror och Jag. Stället ligger på Andra Lång för den som har dålig koll på Gbg och klubben kallar sig Ny tid ny strid. En tjejklubb skulle jag kalla det, fast det hänger väl en massa killar där, unga välklädda sådana. Jag kan tyvärr inte kalla mig stammis, tror den där pojkvännen jag har mer tillhör klubbens klientel. Jag tror bestämt jag är alldeles för missnöjd, sur. Ja ja ja nu får ni inte misstolka, jag tycker inte illa om Ny tid ny strid, men jag känner mig lite malplacerad på den där klubben. Men visst det skall bli spännande att välja några låtar, kvällen skall enligt ryktet handla om sport. Har de senaste nätterna legat sömnlös över om jag skall gå emot mina principer och spexa till det med någon sportig outfit. Kan inte bestämma mig, träningsoverall hade kanske varit gött, men samtidigt är det här med att spexa till det sådär inte riktigt min grej. Lutar i skrivande stund åt min sportigaste rutiga skjorta och min sportigaste kjol.
Men titta förbi vettja, det är alldeles jättegratis och resonabla priser i baren. Tror det är 21-01 som gäller. Lovar spela I Wanna Merry you - Bruce Springsteen och Ya Ya (next to me) - Steve Forbert.
Ständigt denna Bruce.
Alright då har Bossen landat i Europa, Danny har lämnat turnén på grund av cancer och på första sidan i GP står det om konsert på Ullevi till sommaren. Jag blir lite stressad. Det är mindre än en månad till den 10 december och jag har fortfarande ingen bra plan för hur jag skall få tag på en biljett samt har råd med kalaset. Tåg till och från Stockholm är ju snäppet dyrare än att ta sig med Ryan Air till London.
Ja mina vänner, i dagsläget ser det onekligen ut som jag får ligga hemma och tycka synd om mig själv den 10 december. Lyssna på Drive All Night, Stolen Car, Racing In the Streets osv. och lida. Åh.
Mighty mouse.
Hoppat av.
-
Jag tror bestämt att jag skall skriva ett mejl.
Jag tänker på Bodil Malmsten.
Bild finistere.se
Idag har jag tänkt ovanligt mycket på Bodil Malmsten. Jag tänker förresten rätt ofta på Bodil om någon undrar. Varför jag tänkte extra mycket på författarinnan från norrland just idag började med en recension av hennes nya bok Kom och hälsa på mig om tusen år, vilken jag läste i GP i samband med en sen men ack så angenäm frukost. Kände där jag satt lite lagom bakis vid frukostbordet att den där boken vill jag ha omedelbums. Tänkte att en happy saturday gåva var jag väl värd, jag fick ju faktiskt löneförhöjning av Erik på Jazzhuset i torsdags. Så kilade förbi Bokia på Järntorget på väg till jobbet i hopp om att boken kanske kunde finnas att köpa där. Det gjorde den inte. Men jag fann till min stora glädje en annan av Bodils alla böcker Det är fortfarande ingen ordning på mina papper. Köpte den.
Började läsa på jobbet, ähum på rasten förstås. Gillar det. Bodil skriver om saker som jag vill läsa om. Som ex om universitetet och att läsa samt att läsa för att lära och bli bedömd. Där är vi rätt lika hon och jag, har också förbaskat svårt för att läsa för att lära för att sedan bli bedömd. Det går inte. Det är just därför jag har svårt för det här med studier. Det är därför jag mer och mer känner ångest inför det där journalistprogrammet som jag visserligen aldrig kommer komma in på. Men OM detta någon gång i framtiden skulle ske vet jag inte ens om jag vill, om det är för mig. Jag kommer aldrig kunna bli någon ny Janne Josefsson, Göran Greider eller Andés Lokko. Jag kan inte sånt. Jag kan inte skriva så. Tänk mig i en klass full med journaliststudenter, herrejösses. Jag kommer inte kunna säga någonting, jag kommer bli tyst. Tyst för att inte säga något opassande och göra bort mig. Mina eventuella klasskamrater skulle tycka att jag var konstig som har mer koll på hur Britney Spears mår än vilka som sitter med i svenska akademin.
Nä jag skulle hellre ha det som Bodil Malmsten, bo vid Atlanten, skriva böcker, små anteckningar, läsa och fundera.
Man blir bara äldre det är en sak som är säker.
Bild lintech.nl
Jobbar kväll, inte på fabriken men väl i hemtjänsten. Det jobbiga med kvällarna är att ensamheten hos de äldre märks mer. Det blir så uppenbart. Tristessen. Många går och lägger sig vid sex, "Varför skall jag vara uppe? Lika bra att gå och lägga sig. Sova och drömma om något gott". Jobbigt det där, känns inte alltid så skoj att hänvisa till tvn. Det är ju Dobidoo snart, det gillar du väl?
Ja, gammal är inget jag längtar efter att bli. Det värsta är att med jobbet jag har är att man ständigt påmins om att är det en sak man kommer bli så är det äldre. Innan man vet ordet av sitter man där framför tvn med en rollator vid sidan om sig, hörapparat som krånglar, löständer och stödstrumpor. Plötsligt sitter man där och undrar vart livet, familjen och alla vännerna tog vägen.
Jag erkänner att jag lider av åldersnoja, 22 år snart. Herregud kommer jag inte in på någon vettig utbildning snart är det kört. Jag vill ju inte dö, inte nu och inte sen. Tänk om jag har cancer? Jag måste resa någonstans snart, resa skall man ju passa på att göra nu när man är i blomman av sin ålder. Passa på. Njuta av ungdomen. Snart är allt kört, då sitter man där.
Eller?
Inte helt nöjd.
Nee jag är inte helt nöjd och belåten med gårdagskvällen på Jazzhuset. Hade dåligt flyt och kände mig redo att ge upp strax innan ett. Vet inte riktigt vad detta berodde på, tyckte väl att låtvalen var godkända och en och annan mixning satt som en smäck. Ändå kändes det fel.
Tog sig dock lite granna på slutet. Blev discodrottning och spelade Benny Benassi remixer och Ne-Yo. Alright antar jag. Huruvida det var jag eller Nicky Pop som vann det stora djbattlet vet jag inte, men jag tror nog att det var fler som dansade på hans dansgolv. Men jag hävdar bestämt att det berodde på att han hade just ett dansgolv och jag hade en bar. En bar med en jäkla massa män som kommenterade min musik och bläddrade frenetiskt i mina cdcase. Gillar inte när män bläddrar bland mina skivor.
Men okej, nästa gång blir bättre. Aldrig aldrig aldrig är jag nöjd... Nästa gång...
Tog sig dock lite granna på slutet. Blev discodrottning och spelade Benny Benassi remixer och Ne-Yo. Alright antar jag. Huruvida det var jag eller Nicky Pop som vann det stora djbattlet vet jag inte, men jag tror nog att det var fler som dansade på hans dansgolv. Men jag hävdar bestämt att det berodde på att han hade just ett dansgolv och jag hade en bar. En bar med en jäkla massa män som kommenterade min musik och bläddrade frenetiskt i mina cdcase. Gillar inte när män bläddrar bland mina skivor.
Men okej, nästa gång blir bättre. Aldrig aldrig aldrig är jag nöjd... Nästa gång...
Dans dans dans.
Vänner ikväll djar jag i lilla baren på Jazzhuset. Klubben kallas Svanen och det kostar typ 50 pix. Band på scenen och Nicky Pop sköter stora dans.
Ses vi där?
Ses vi där?
Åh herre gud.
Okej andas Klara, andas! Antagningsprovet till journalistprogrammet är den 10 december. Samma datum spelar Bruce Springsteen tillsammans med det legendariska E Street Band i Stockholm. Åh herregud! Det går inte, nej nej nej! Bossen är viktig, ungefär som Jesus. Man vill ju höra hans predikan om man har chansen. Men visst ett antagningsprov till det där programmet borde också göras, inte för att jag har direkt höga förväntningar, men ändå.
Åh det mest nedriga skulle vara om konserten blir lysande, jag gör provet och det går åt skogen. Då har man sannerligen dragit en nitlott. Som att göra högskoleprovet en gång till och få sämre resultat än gången innan. Värt...
Åh det mest nedriga skulle vara om konserten blir lysande, jag gör provet och det går åt skogen. Då har man sannerligen dragit en nitlott. Som att göra högskoleprovet en gång till och få sämre resultat än gången innan. Värt...
Tid!
Nä nu får det vara slut på det här, mer rock n roll omedelbums!!! Något måste hända det är frågan om tid.
Factory Girl.
Såg Factory Girl med Sienna Miller igår. Ni vet filmen om Andy Warhols musa Edie Sedgwick. Filmen var helt okej, gillar ju filmer om fest, dans och dumheter. Och elände, Factory Girl var väldigt mycket elände och man fick uppfattningen av att Andy var en trist och rätt självupptagen typ. Kanske stämmer det? Jag vet inte, har inte direkt haft någon koll på konstnären innan. Dags att fixa den där kunskapen nu då, får se om jag orkar Googla honom.
Hur som helst gillar jag Sienna, jag tycker hon gör rollen som Edie trovärduig och förbaskat snygg är hon också. Skön att vila ögonen på. Även rockstjärnan, som utan tvekan skall föeställa Bob Dylan, vars namn aldrig nämns. Han är inte heller trist att titta på.
Bilder factorygirlmovie.net
Rollen görs av Hayden Christensen och allt hade kännts alright om det inte vore för hans påklistrade röst. Hans försök till att härma Dylans släpiga röst funkar inte alls, det blir bara jättefel. Tyvärr.
Men se filmen, den var abslut sevärd. Mycket på grund av Siennas snygga ben, tragik, knark, cigaretter och fest. Och så förstås den snygga rockstjärnan. Lägg märke till scenen när han hämtar upp Edie med hojjen, åh vem hade inte åkt med! Skinnpaj, hoj och rövin...
Jättetrevlig, varför då?
När någon är otrevlig hajjar rätt snart hur läget ligger. Värre är det med trevliga människor, ni vet den där sorten som är oförskämt trevliga. Ni vet den sortens människor som man inte riktigt förstår sig på, som man vet inte hur man skall förhålla sig.
Jag har ett otaligt antal gånger frågat mig själv vad det beror på, varför så trevlig? Mot mig, varför, vad har jag gjort? Har personen någonting i kikarn, eller är de bara sådär trevliga av naturen? Varför då? Hur skall jag tolka? Hur skall jag förhålla mig till vedebörande? Måste jag vara lika trevlig tillbaka, eller kan jag bara låtsas som det regnar?
Självfallet anser jag inte att man bör vara otrevlig mot folk i sin omgivning, men jag tycker samtidigt det är lite jobbigt med den extremt trevliga sorten. Främst för att jag har svårt att hantera det. Har råkat ut för den trevliga typen flera gånger under de senaste åren och det har aldrig slutat bra. Tillslut blir jag knäpp, förstår inget och säger något dumt. Frågar om de är på riktigt. Åh, inte speciellt bra. Kanske borde jag istället försöka lära mig något av de extremt trevliga. Försöka med konststycket att bli trevligare människa, gilla folk och så. Fast jag tycker ju om folk, inte alla. Inte extremt mycket. Men jag försöker.
Livet mina vänner, jag har sagt det förut och känner att det är dags att skriva ner det ännu en gång. Livet bästa läsare, livet är ett gissel.
Ingen söt dröm, snarare en sur.
I natt drömde jag att jag skulle spela skivor på Uppåt. Var sjukt peppad men när jag kom dit strax efter tio var djbåset redan fullt. Jag tror bestämt att där stod två tjejer och en kille, inga jag kände igen. De vägrade flytta på sig och jag blev skitförbannad eftersom jag hade den bästa planerade playlisten sedan typ eldkvarn brann...
Sen minns jag inte så mycket mer. Tror jag beställde en öl och fortsatte tjura, träffade på en vän och gick hem. Jobbig dröm. Vaknade sur.
Kanske en pepparkaka hjälper? Man ska ju bli snäll av sådana.
Sen minns jag inte så mycket mer. Tror jag beställde en öl och fortsatte tjura, träffade på en vän och gick hem. Jobbig dröm. Vaknade sur.
Kanske en pepparkaka hjälper? Man ska ju bli snäll av sådana.
Stolen car.
Har inget att skriva om det här. Titta och lyssna bara.
Lite granna avundsjuk.
Är jag allt på dem som har en av de åtråvärda biljetterna till någon av alla platserna Peter LeMarc kommer att besöka de närmsta veckorna. Läste just en recension på turnépremiären i Stockholm och blev med en gång förbaskat sjugen på att uppleve Så gott att må gott igen och Little Willie John live.
Åh jag är så trött på detta med biljetter som tar slut. Vågar knappt tänka på att Bruce kommer till huvudstaden om mindre än en månad...
Åh jag är så trött på detta med biljetter som tar slut. Vågar knappt tänka på att Bruce kommer till huvudstaden om mindre än en månad...
Ingefära.
Idag är jag hemmafru, bakar, städar och lyssnar på The River. Tror bestämt jag skulle göra mig rätt bra som hemmafru på heltid. Förresten blir det sockerkaka med ingefära idag. Ingefära är en personlig favorit som jag jobbar på att använda oftare.
Okej nu spelar stereon Point Blanc och jag måste diska färdigt innan min fikadejt på stan. Åh lediga dagar är bra dagar!
Okej nu spelar stereon Point Blanc och jag måste diska färdigt innan min fikadejt på stan. Åh lediga dagar är bra dagar!
Tycker den är bra, den där med Celine.
Åh så fint! Låten får mig att tänka på mellanstadiet och fröken Eva-Marie. Disco i Källeskolans gympasal, snygga killar i Aqua Limone tröjor och coola tjejer som hette Therese. Fick inte dansa så värst många danser till Celine Dion då så får nog se till att spela den på torsdag och bjuda upp någon snygging till sista dansen. Min pojkvän kanske... Hoppas han vill.
Ps. Glöm inte flöjten, det är den som gört.
Full pott.
Javisst fanns det ett par finfina 501´or i min storlek på Komersen. 20 pix fick jag betala för kalaset och passade i samma veva på att införskaffa mig ännu en Levi´s jeansjacka för samma fina summa. Jacko fyndade en gitarr. Således var vi båda väldigt nöjda med vårt besök på Komersens loppmarknad.
Nu skall jag ägna mig åt något lättsmält. Typ center och You Tube.
Nu skall jag ägna mig åt något lättsmält. Typ center och You Tube.
-
Fortsätter med When The Night Comes Falling ännu en dag, känns fortfarande så rätt. Var på popklubb igår, på Röda Sten för att vara exakt. Kände mig gammal. Var väldigt ungt och poppigt, men visst var det skoj att dansa till Broder Daniel. Ett slag i alla fall.
Idag funderar jag på om jag skall ta mig an lägeheten eller kila bort till Komersen. Länge sen jag var där. Skulle vilja ha ett par blåa 501´or. Kanske storlek 28 eftersom mina 27´or är lite granna små över höfterna. Får se.
Idag funderar jag på om jag skall ta mig an lägeheten eller kila bort till Komersen. Länge sen jag var där. Skulle vilja ha ett par blåa 501´or. Kanske storlek 28 eftersom mina 27´or är lite granna små över höfterna. Får se.
Den gode Dylan.
Bild bobdylan.com
Har gått och snöat in mig på When The Night Comes Falling From The Sky med den gode Dylan. Har utan framgång försökt leta rätt reda på låten på You Tube, tyvärr inte funnit något av värde. Åh, hade så gärna delat med mig. Gillar 80-tals Dylan bäst. Tight Connection To My Heart är en annan hit. För att inte tala om Is Your Love In Vain, fast den är väl från -78 typ.
Lyssna omedelbums förresten, tror bestämt att det funkar här!
Loose ends.
Blir den här idag. Kass video, bra låt.
Bara bra.
När jag vaknade och fick syn på min kavaj såg jag att det var bra igår. Inget speciellt, bara en vanlig fredagkväll på Uppåt. Dock med fantastiskt fint sällskap. Vi slutade på en båt vid Casino Cosmopol. Kanske borde jag kilat in på kasinot istället. Gått plus, vaknat upp i en bil någonstans långt borta med en plan och en cheeseburgare.
Madness - My girl.
Snart måste jag kila bort till Johanneberg och se till så mina damer där får sitt eftermiddags kaffe och kvällsgröt. Laddar för fredagkvällen som sedan kommer gör jag med den här...
En resa är bokad, en kortis så sett.
Har just bokat ett flyg till London, hotell är också kirrat. Det blir rätt så budget, tror bestämt att flyg och hotell i tre nätter gick på 1600 kr. Känns alright. Mindre kul tycker jag det är att betala resor via nätet. Ett klick och pengarna är borta, ingen biljett, bara en sida med ett bokningsnummer som skall skrivas ut. Tror jag hade föredragit att få en billjett hemskickad i alla fall.
Hur som helst blir den där weekenden om en dryg månad, lär väl vara sjukt hetsigt i den där stan då. Men det får gå, jag ser fram emot julstämning och gingerbread latte.
Okej då, nu ska jag dricka klart mitt te.
Hur som helst blir den där weekenden om en dryg månad, lär väl vara sjukt hetsigt i den där stan då. Men det får gå, jag ser fram emot julstämning och gingerbread latte.
Okej då, nu ska jag dricka klart mitt te.
-
Det bästa med hemtjänsten är historierna. Tanter som berättar om när de gjorde NYC på 40-talet och sånt. När man får dricka kaffe, käka kanelgifflar och höra om sådant då trivs jag med jobbet...
Sista låten för idag får mig att tro, tack Billy.
Billy Ocean - Stop Me
För den som inte kan få nog av Billy är ett hett tips att även kolla in den här fantastiska biten.
Någonstans slår klockan fyra men jag vill inte gå.
Plura och hans bröder gör mig sällan besviken, gårdagen var inte något undantag. Plura sjunger fantastiskt och ljudet var minst sagt bra. Sättet de framförde Spårvagn Genom Ljuva Livet var fantastiskt, Plura liksom drog ut på det. Svårt att förklara, men jag håller lite granna med GP´s recensent om att han sjöng som Dylan fast på svenska. Samma släpiga sätt ni vet. Låtvalen satt där de skulle, jag fick både min Alice och Stockholm Nollfem Noll Noll. Dock tycker jag att playlisten var lite väl lik spelningen i Mölndal. De hade gärna fått överraska med Desperados eller kanske Månen och Solen.
Sen var det ju det här med lokalen. Visst är Stora Teatern hemskt vacker, som hämtad ur en film. Men att titta på rock`n´roll och sitta ner funkar inte, inte för mig. Och till skillnad från resten av publiken kunde jag inte hålla mig i skinnet utan var bara tvungen att ställa mig upp. Det funkar inte att sitta ner när man hör historien om Alice och 3:ans spårvagn. Kanske borde jag skämmas lite över att jag drog med min goda vän och placerade oss nästan längst fram. Men det gör jag inte, jag bjuder på det. Det spelades ju rock`n´roll, det var värt att bjuda resten av publiken på mina osexiga danssteg och lyckliga jubel... Förresten pekade Plura på mig i Kärlekens Tunga när han sjöng "...allt det där om att vara påväg någonstans när man är tillbaka där allt började...". Kanske visste han att det var precis så. Han pekade rätt, om det nu var mig han pekade på vill säga. Lycklig blev jag också över att få höra vemodiga Man Över Bord och Förgiftat Blod.
Innan konserten och efter konserten firades det med öl. Först på 7:ans Ölhall där vi träffade ett gäng hängivna Eldkvarn-fans från Trollhättan eller om det var Vänersborg. En av dem grät när han lyssnade på Blues För Bodil Malmsten, en annan berättade om att han hade ett rum dedikerat till Eldkvarn i sin sommarstuga. De var sköna snubbar. Efter ölen drack vi två stora stark hos Zigenar-Jacko på Notting Hill. Sen hem hem hem.
En bra tisdagkväll.
Ps. Mannen med trumpeten dök upp även igår, plötsligt stod han på scenen sedan var han bara borta.
Sen var det ju det här med lokalen. Visst är Stora Teatern hemskt vacker, som hämtad ur en film. Men att titta på rock`n´roll och sitta ner funkar inte, inte för mig. Och till skillnad från resten av publiken kunde jag inte hålla mig i skinnet utan var bara tvungen att ställa mig upp. Det funkar inte att sitta ner när man hör historien om Alice och 3:ans spårvagn. Kanske borde jag skämmas lite över att jag drog med min goda vän och placerade oss nästan längst fram. Men det gör jag inte, jag bjuder på det. Det spelades ju rock`n´roll, det var värt att bjuda resten av publiken på mina osexiga danssteg och lyckliga jubel... Förresten pekade Plura på mig i Kärlekens Tunga när han sjöng "...allt det där om att vara påväg någonstans när man är tillbaka där allt började...". Kanske visste han att det var precis så. Han pekade rätt, om det nu var mig han pekade på vill säga. Lycklig blev jag också över att få höra vemodiga Man Över Bord och Förgiftat Blod.
Innan konserten och efter konserten firades det med öl. Först på 7:ans Ölhall där vi träffade ett gäng hängivna Eldkvarn-fans från Trollhättan eller om det var Vänersborg. En av dem grät när han lyssnade på Blues För Bodil Malmsten, en annan berättade om att han hade ett rum dedikerat till Eldkvarn i sin sommarstuga. De var sköna snubbar. Efter ölen drack vi två stora stark hos Zigenar-Jacko på Notting Hill. Sen hem hem hem.
En bra tisdagkväll.
Ps. Mannen med trumpeten dök upp även igår, plötsligt stod han på scenen sedan var han bara borta.
Det är så gott att må gott.
Vaknade nyss, vaknade i dur! Japp detta är en bra dag, en mycket bra dag. Dagens Pågen DUO macka med västan ost och LÄTTA smakade fantastiskt, likaså mitt Söderte från Willys. Ska snart kila ner i tvättstugan, känns bra de också. Hemskt fint med fina dagar. Tror bestämt att jag ska svänga ihop en kardemummakaka och bjuda över Ylva på fika. Så gött att vara lite händig.
Bild city.se
Kanske kanske har det goda humöret med kvällens konsert att göra. Vid åtta skall nämligen jag och två vänner kila bort till Storan och kolla på Eldkvarn. Känner mig löjligt peppad, hoppas hoppas de sepaler Minnenas Motell den här gången. Och förstås Alice, är även ryggigt sugen på att höra Sockholm Nollfem Noll Noll live.
Förresten bloggkurvan är åter påväg åt rätt håll, känns tryggt!
Bild city.se
Kanske kanske har det goda humöret med kvällens konsert att göra. Vid åtta skall nämligen jag och två vänner kila bort till Storan och kolla på Eldkvarn. Känner mig löjligt peppad, hoppas hoppas de sepaler Minnenas Motell den här gången. Och förstås Alice, är även ryggigt sugen på att höra Sockholm Nollfem Noll Noll live.
Förresten bloggkurvan är åter påväg åt rätt håll, känns tryggt!
Bli nöjd av att städa och Heal The World.
Blev plötsligt på bättre humör, har just städat badrummet. Sjukt noggrant, ni vet då man skurar badkaret med tomteskur, torkar ur badrumskåpet samt allt som står där i, hänger upp rena handdukar och våttorkar golvet. Att billigt skurmedel kan lukta så gott.
Det är något med att städa badrum, jag blir ofta tillfreds när jag städat badrummet. Nöjd. Tyvärr borde jag fortsätta med resten av lägenheten, men att dammsuga soffan och våttorka skrivbordet är inte lika skoj. Bara jobbigt. Kanske borde överlåta jobbet till pojkvännen som också bor här? Får se hur jag gör.
Nämnde jag förresten att Healt he World med Michael Jackson blev den absolut sista låten i lördags? Älskar den, den är så blödigt fin att jag vill fälla en tår...
Det är något med att städa badrum, jag blir ofta tillfreds när jag städat badrummet. Nöjd. Tyvärr borde jag fortsätta med resten av lägenheten, men att dammsuga soffan och våttorka skrivbordet är inte lika skoj. Bara jobbigt. Kanske borde överlåta jobbet till pojkvännen som också bor här? Får se hur jag gör.
Nämnde jag förresten att Healt he World med Michael Jackson blev den absolut sista låten i lördags? Älskar den, den är så blödigt fin att jag vill fälla en tår...
En tråkig kurva.
Åh bloggkurvan ser oroväckande ut, lite granna som min ekonomi efter för många impulsköp som bara var tvugna att göras. Undar just vad bloggkurvan beror på? Kanske bristen på idéer? Bloggen har gått och blivit en smula tråkig, kanske borde lägga ner den en gång för alla? Inget lätt beslut. Får nog fundera över det i några dagar, är ju trots allt en vän.
Fars dag och några tankar från gårdagens disc jocke.
God förmiddag bästa bloggläsare, är ju fars dag idag. Bäst att kanske höra av sig till han som bestämmer där hemma redan nu då, så man inte glömmer. Fars dag är en typisk glömmabort högtid. Jag har nog aldrig köpt en fars dag present till min far, är jag en dålig människa? Kanske.
Hur som helst hade jag ju ett gig igår som jag hemskt gärna vill berätta för er om. Jag är ju sällan helt nöjd med mina djkvällar och gårdagen är försås inget undantag. Gjorde några trista låtval och My Love Is Your Love med Isley Brothers pajjade helt ihop. Tyvärr gjorde även basen detta sista timmen, man kan säga att den kom och gick lite som den ville. Som tur var var folk på gott humör och verkade inte störda av ljudet. Det dansades ändå. Så jag får väl vara glad över detta samt att jag fick spela två Peter LeMarc låtar utan att folk spottade på mig, de till och med gillade det.
Nu bästa vänner ska jag ebaya lite sen skall jag försöka ragga upp en kaffedejt. Ses.
Hur som helst hade jag ju ett gig igår som jag hemskt gärna vill berätta för er om. Jag är ju sällan helt nöjd med mina djkvällar och gårdagen är försås inget undantag. Gjorde några trista låtval och My Love Is Your Love med Isley Brothers pajjade helt ihop. Tyvärr gjorde även basen detta sista timmen, man kan säga att den kom och gick lite som den ville. Som tur var var folk på gott humör och verkade inte störda av ljudet. Det dansades ändå. Så jag får väl vara glad över detta samt att jag fick spela två Peter LeMarc låtar utan att folk spottade på mig, de till och med gillade det.
Nu bästa vänner ska jag ebaya lite sen skall jag försöka ragga upp en kaffedejt. Ses.
Fejsboook.
Japp den nya snackisen på krogen är utan tvekan Fejsbook. Heta diskussioner om vad det innebär att "poka" någon, vänner som bör accepteras eller ej, vem som flörtat med vem, att taga eller inte, huruvida man sålde sin själ till jävulen eller ej i samband med att man skapade sig ett konto osv. Jag vet ännu inte riktigt hur jag skall förhålla mig till forumet. Tycker det är skoj att man kan hitta gamla sommarkompisar och kusier på andra sidan jordklotet. Det är ju onekligen enklare att ta kontakt med någon via ett internetforum än i verkliga livet, skriva ett inlägg i någons gästbok eller bjuda in någon till ett event känns rätt lugnt. Känner lite granna som jag kände inför Lunarstorm när jag gick i åttonde klass.
Dock tycker jag nog att det kan bli lite väl mycket information om ens vänner på Facebook. Att hela tiden få info om allt och alla, vad Maja skrev på Thereses wall bryr jag mig inte om. Jag vill inte veta. Sen det här med att "taga" är lite granna läskigt när ens farbror är en av ens vänner. Blir man tagad i fel situtation vet ju alla ens vänner om det direkt. Det går inte att gömma sig, på Facebook vet alla allt. Nya som gamla vänner, släkt som snygga killar man snackat med på krogen...
Helgplanen.
Ikväll drar jag till Andra Långgatan och hälsar på Jacko på Notting Hill. I morgon ses vi väl på Uppåt Framåt då kvällen kommer gå i en så kallad Pressure Drop anda. Planerar även att spela en hel del soul och rock´n`roll. Kan bli fint, om det dyker upp några tappra själar vill säga.
Nu blir det falukorv för den som undrar. Hej!
Nu blir det falukorv för den som undrar. Hej!
Dagens outfit.
Har fyndat ett par svarta 501´or för 35 pix idag. Tyvärr sitter de lite tajt över höfterna. Men jag väljer att bortse från det och prövade glatt byxorna tillsammans med min (ähum den är min brors) We Are The World t-shirt och ett par låga Converse, och det blev hur bra som helst. Känner mig minst lika het som Cortney Cox i Dancing In The Dark videon. Tyvärr är det höst ,snart vinter och kombinationen känns väldigt sommar. Så jeansen, t-tröjan och skorna får vänta till våren. Hoppas hoppas höfterna inte växer tills dess, i så fall är min bästa USA-outfit förstörd...
Roberto Cavalli förstås.
Bild fashiontimes.it
Jag kommer inte köa för några Roberto Cavalli för H&M plagg nu klockan tio. Främst för att jag inte känner mig speciellt Cavalli, undrar förresten hur bra collektionen kommer sälja? Den är ju inte riktigt lika lättburen som ex. Stella McCartneys. Fast det är klart, modekidsen idag kanske inte bryr sig så värst mycket om sånt. Är det designersammarbete med H&M så köper man och gillart. Eller något sånt.
Undrar förresten hur många klänningar som Mr Cavalli råkat förstöra med den enorma cigarr han ständigt bär i handen eller ena mungipan. Måste varit ett par stycken...
Klart, smal och tjock.
Åh nu är den där hemtenan klar, i alla fall tills dess någon rättat den och tycker att jag behöver komplettera. Man kan ju hoppas att den dagen aldrig kommer. Men hur som helst är det fantastiskt skönt när en tenta är över, när det är gjort. Nu kan jag leva som vanligt igen. Ska roa mig med att ladda inför mitt dj-pass på lördag, måste greja lite nya hits. Känner alltid oro inför att man spelar för mycket samma. Går rätt bra hittills, har en del sköna rocklåtar jag aldrig spelat innan, och så förstås Specials Pressure Drop.
Okej trist nog har jag inte så mycket spännande att berätta idag. Gillar inte när det är så, tycker bäst om de inlägg som har något vettigt att säga. Tyvärr verkar inte bloggens läsare bry sig så värst mycke om de inläggen. Men skriver jag att någon är tjock blir det liv. Kanske skulle berätta om någon som är tjock? Eller kanske om det faktum att kläder faller mycket snyggare på smala människor. Det tycker jag ju. Hemskt gött med smala ben och korta kjolar. Sånt går jag igång på. För att inte tala om nyckelben, väldigt fint ben.
Åh nä detta skulle jag ju inte snacka om. Vi får talas vid i morgon, kanske får jag någon ny idé om livet under min lediga dag. Nu ska jag snart se på Top Model och på tal om tjock tycker jag att flera av deltagarna har lite väl mycket hull. Sedan tycker jag det är så trist att Top Model handlar mer om hur modellerna mår. Jag bryr mig faktiskt inte, modeller ska va snygga smala och avundsvärda. Så var det sagt. Konstigt inlägg, borde kanske ta bort.
Okej, hörs.
Okej trist nog har jag inte så mycket spännande att berätta idag. Gillar inte när det är så, tycker bäst om de inlägg som har något vettigt att säga. Tyvärr verkar inte bloggens läsare bry sig så värst mycke om de inläggen. Men skriver jag att någon är tjock blir det liv. Kanske skulle berätta om någon som är tjock? Eller kanske om det faktum att kläder faller mycket snyggare på smala människor. Det tycker jag ju. Hemskt gött med smala ben och korta kjolar. Sånt går jag igång på. För att inte tala om nyckelben, väldigt fint ben.
Åh nä detta skulle jag ju inte snacka om. Vi får talas vid i morgon, kanske får jag någon ny idé om livet under min lediga dag. Nu ska jag snart se på Top Model och på tal om tjock tycker jag att flera av deltagarna har lite väl mycket hull. Sedan tycker jag det är så trist att Top Model handlar mer om hur modellerna mår. Jag bryr mig faktiskt inte, modeller ska va snygga smala och avundsvärda. Så var det sagt. Konstigt inlägg, borde kanske ta bort.
Okej, hörs.
Pressure drop.
Visste ni att inte bara Toots and The Maytals och Clash som spelat in Pressure Drop! Specials har också gjort en rysligt dansant tolkning av låten. Jag kan lova er att lördagens kväll på Uppåt kommer bli Pressure Drop gånger tre!
Higher and higher.
Blir lätt mycket sånt här...
-
Skriver för fullt på en tenta, jag är tyvärr inte speciellt bra på att skriva tentor. Blir lätt en massa annat ni vet.
Dagens tips.
Måste skriva några ord och tipsa om min goda vän Erik och hans kamrat Peers nyöppnade butik Proper. Butiken ligger på Lilla Risåsgatan (inte långt ifrån Condecco på Linnégatan och Creperiet) och bjuder på finfina secondhandkläder. Såklart är det väldigt propra grejer, läderskor i finaste kvalié, kviltade jackor, rutiga skjortor, Levi´s jeans förstås i den klassiska 501 modellen, v-ringade ulltröjor osv. Urvalet kunde knappst vara bättre och med dagens dyra secondhand affärer är Propers utbud helt klart ett prisvärt alternativ för den som gillar att klä sig klassiskt och snyggt.
Så ta spårvagnen till Järntorget och promenera Landsvägsgatan upp ett par hundra meter så ser ni snart butiken i början av Lilla Risåsgatan på vänster sida.
Wings for wheel en gång till, hopes and dreams och allt det där.
Bild istockphoto.com
Åh jag känner mig alltid lika sugen på att göra något kreativt när jag kollat in dokumentären om Born To Run. Trots det faktum att jag nästan kan alla repliker utantill får jag samma känsla av att något måste göras efter att ha sett Bruce berätta om hur han tänkte sig varje låt lite granna som en film, hur orden Born To Run kom till honom, pianointron, alla de där drömmarna, Jungeland solot osv. Alltid samma idéer förstås, idéer om vad som händer när ens drömmar slår in och vad som händer om de inte gör det. Kärleken och allt det där.
Inga svar bara en massa frågor och jag fullkomligt älskar att vältra mig i det.
Ps. Har varit i kyrkan idag också, tacksägelsegudtjänst. Blev så för att hedra an bortgången släkting. Ingen hit. Jag trodde inte på prästen och kände mig utan tvekan mer religiös i förmiddags när jag kollade på Whings for Wheel. Dock gillade jag att Blott en dag var en av kvällens tre psalmer. Tonartshöjningen är låtens abslouta höjdpunkt, då när man i första versen kommer in på textraden "...Han som bär för mig en faders hjärta,
han ju ger åt varje nyfödd dag...osv". Fantastiskt.
Okej det var väl allt.
Jackie W.
Visste ni förresten att Mr Jackie Wilson fick hjärtattak vid ett framträdande 1975. En hjärtattak som kom att bli artistens blev död. Låten han framförde vid det tillfället var just Lonely Teardrops.
Roberto eller Karl?
Bild Style
Gillar inte att klä ut mig och oftast tycker jag inte heller det är så värst skoj när andra gör det. Dock tycker jag det är hemskt skojigt att Roberto Cavalli väljer att klä ut sig till Karl Lagerfeld. Det ser minst sagt suspekt ut.
Musiknördar och dyra kjolar.
Åh det finns två saker jag tycker mindre bra om, dels när man väljer att lyssna på musik mer med hjärnan än med hjärtat. Det vill säga musiken i sig blir viktigare än själva låten och fokus ligger mer på huruvida ljuder är komprimerat eller ej bla bla bla. När folk snackar så om låtar mår jag dåligt och vill hålla för öronen. Skit samma skulle jag vilja svara musiknörden, är det en bra låt, gillar du det du hör? Okej, det räcker så. Vissa låtar har ett bättre ljud, visst kan det låta mer levande när man spelar en LP-skiva än en mp3 fil. Men orka störa sig, vi lever 2007 Springsteen liksom de flesta andra artister spelar in på ett annat sätt än på 70-talet. CD-skivan och mp3-filen är det som gäller. Så varför inte våga gilla ljudet som det låter idag samtidigt som man diggar det gamla soundet.
Alright jag tror ni har hajjat grejen, jag tycker inte om när musiken blir för teknisk. Jag tycker synd om dem som inte lyssnar på musik med hjärtat.
Grej nummer två som jag stört mig på under dagen är det faktum att det dyra ofta är det snygga. Det man vill ha, typ nu! Har i några veckor sökt efter en svart veckad kjol med fickor och i rätt kort modell. Har prövat några varianter på H&M utan större framgång, Filippa K hade en okej modell som dessvärre är slutsåld och idag hittade jag den. Kjolen precis så som jag tänker mig att den ska se ut, på Victoria Arenas nedre plan. Självfallet var den perfekta kjolen från Miu Miu och gick därför på sisådär en 3600 riksdaler. Och tyvärr funkar inte det, inte på några villkor. Har visserligen förälskat mig i Miu Miu plagg innan som slutat ett lyckat köp och ledset VISA-kort. Men tyvärr är 3600 mer än vad som är okej. Typsikt. Jag förstår inte varför det måste vara såhär, kjolen är så enkel och säkert billig att producera. Varför varför varför kunde inte H&M snappa upp idén? Varför...
Åh.
Alright jag tror ni har hajjat grejen, jag tycker inte om när musiken blir för teknisk. Jag tycker synd om dem som inte lyssnar på musik med hjärtat.
Grej nummer två som jag stört mig på under dagen är det faktum att det dyra ofta är det snygga. Det man vill ha, typ nu! Har i några veckor sökt efter en svart veckad kjol med fickor och i rätt kort modell. Har prövat några varianter på H&M utan större framgång, Filippa K hade en okej modell som dessvärre är slutsåld och idag hittade jag den. Kjolen precis så som jag tänker mig att den ska se ut, på Victoria Arenas nedre plan. Självfallet var den perfekta kjolen från Miu Miu och gick därför på sisådär en 3600 riksdaler. Och tyvärr funkar inte det, inte på några villkor. Har visserligen förälskat mig i Miu Miu plagg innan som slutat ett lyckat köp och ledset VISA-kort. Men tyvärr är 3600 mer än vad som är okej. Typsikt. Jag förstår inte varför det måste vara såhär, kjolen är så enkel och säkert billig att producera. Varför varför varför kunde inte H&M snappa upp idén? Varför...
Åh.