What's eating Klara Grape

Igår gjorde jag som många andra hemvändare, gick ut och tog mig en öl. Inget Stadshotell, tyvärr. Det hade varit snyggt att skriva att man gick till Stadshotellet och drack alldeles för många öl. Fastnade i ett hörn och mötte någon spännande person från förr som bjöd på en dubbel vodka innan det var dags att släpa sig hem.

Men det blev inget Skara Stadshotell för mig, det blev en sväng till stans andra alternativ. 80kr kostade kalaset, tänkte när de fick min skrynkliga hundralapp att jag bidrar till stans överlevnad. Alldeles för dyr öl. Men nog om det. Träffade en och annan som kändes kul att tala med en stund. Försökte vara mitt bästa jag och betedde mig nog rätt så bra. Samtidigt som jag förundrades över allt krossat glas och hur många 6:or redbull som bartendern langade ut. Talade kort med en gammal bekant om en vän som försvunnnit för gott. Plötsligt var jag i den där filmen igen. En sorgestund i en bar på juldagen. Folk som kom hem och någon som aldrig mera skulle komma hem. En annan som talade med min bror om vad lycka är, någon som bara var glad över att se en på riktigt och inte "taggad" i en bild på Facebook. Två som talade ut, en annan som tagit sig ur skiten.

Det var en rätt bra kväll trots allt. Men skönt att sådana kvällar dyker upp en gång om året. Det känns alldeles lagom.