What's eating Klara Grape

Biljetten är bokad. Det blev en lite kortare och lite dyrare resa än planerat, men det gör desamma. I slutet av juli månad far jag tillsammans med min bror till staterna för att se Bruce på hemmaplan, känna på The Boardwalk i Asbury Park, konsumera på Manhattan. Det ser till och med ut som det också blir en trip ut till havet för att se Southside Johnny och hans Asbury Jukes lira.

Att det blev av. Jag är lite förvånad.

Hur kunde jag gå och missa att Svt säde Nelson Mandela konserten igår klockan 21.45. Jag älskar ju musik som gjordes under apartheidtiden, hur kunde jag glömma av Nelsons 90 årspartaj.

Åh. Nedrigt att jag även lyckades missa reprisen.

Jäkla trist lördagkväll. Tur man har youtube. Tur att man har Thomas Gylling och hans spexiga påhitt (tycker dock bättre om hans tv-program än hans musik).

Reggae Team med Du måste vara stark.

Go t-tröja han har. T-tröja med tryck från Carlings eller om det kanske kunde ha varit Brothers. Stilikonen Bruce!? Nja för 30 år sedan kanske.

Men de sitter ju inte i kläderna. Nä just de.

Nja det här med att skriva vettiga inlägg har inte varit grejen de senaste veckorna. Har lite tappat intresset för det här med blogg. Känner att det är svårt att bli inspirerad då det man ska(!!?) eller bör skriva om för att locka läsare är klänningar, party eller något väldigt privat.

Tyvärr är jag inte speciellt intresserad av att berätta om kvällar med för mycket vin, vilken klänning jag fyndade på rean, vilka skor som är hetast den här veckan eller vilken eller hur lite man kan tänkas äta om man känner sig tjock. Nä jag borde sätta de små grå i arbete för att komma fram till något vettigt och intressant att berätta. Men det är ta mig tusan inte lätt.

Kanske kommer idéerna tillbaka. Kanske inte. Får väl hålla tummarna.

Rea är jättedumt när man ska åka bort i slutet av nästa lön. Rea är inte alls så bra för den som tycker om att göra fynd. Jag önskar att det inte sommarreorna fanns. Jag önskar att solen kommer tillbaka snart så man kan ägna sig åt solen en ledig för /eftermiddag istället för onödig konsumtion.

Har firat midsommar och datorn har fått stanna hemma. För den som undrar har jag även 2008 firat midsommarafton i Bohuslän och liksom förra året har det varit bra. Inga större bråk, inga olyckor, god mat, lagom med nubbe och sköna vänner.

Förresten så är det bara en vecka och sedan en vecka till sen kommar Bruce till Gbg. Va kul de ska bli!

Det är rätt konstigt det där. Vissa vågar inte tro på framgång. En del människor får lika mycket ångest när när det går fint som när det går åt skogen.

Andra räknar kallt med framgång och blir inte alls förvånade när det går bra. När det går rätt.

Vet inte vad det beror på. Men själv tillhör jag dem som blir lika ställd när drömmar slår in som när de inte gör det. Ångesten är nästan densamma.

Kanske tur att man är olika då.

Jag kunde varit advokat, polis eller minister.
Jag kunde sagt någonting smart eller räddat någon ur klistret.

Det hade ju varit något. Men jag tror inte jag hade passat som polis, inte heller minister. Men det där med att säga någonting smart och rädda någon ur klistret. Det hade jag velat göra någon dag. Kanske om jag tänker efter att den där dagen redan har varit.

Har man tur kommer de fler.

Idag har jag roat mig själv med hjälp av imovie. Har varit minst sagt kreativ och både agerat producent, reggisör, kameraman, scripta, scenograf samt skådespelare.

Resultatet blev. Något i alla fall.

En sak har jag lärt mig om livet och alla dess mysterier. Allt har ett slut, allt tar slut. Smöret tar slut och det nyköpta mjölkpaketet kommer om ex antal dagar att vara tomt. Pengarna som rullar in på kontot någon gång runt den 25:e försvinner innan man vet ordet av.

Sommaren tar också slut även fast man helst inte vill tänka tanken i början av juni. Men för att trösta er lite så tar ju den förbannade vintern slut den också. Liksom en hård och jävlig arbetsdag. Det trista är förstås att också lyckliga stunder förr eller senare övergår till något annat. Vänner varar inte heller för alltid, antingen säger de upp bekantskapen eller så går de och dör.

För att inte tala om ölen du beställde i baren, den kommer också ta slut. Liksom den där fantastiska kvällen. Ingen kväll varar för alltid, ingen tid stannar kvar. Alla försvinner och allt tar slut.

Kruxet är bara att man ska ta in det där. Lära sig att leva med det utan att förlora förståndet...

Jag har gått och tröttnat lite på internet. Alltid samma sak. Inget skoj. På facebookfronten intet nytt, Ebay känns långsamt, Aftonbladet trist och alla dessa bloggar intetsägande. Åh jag måste börja ägna mig åt något vettigare.

Som en bok, eller kanske idrott.

Lördagen blev också sen. Inte lika sen som fredagen men väl så sen att det hunnit bli ljust ute igen. Saken är nämligen den att undertecknad har fått äran att spela lite på den numera anrika sommarklubben Bam Bam under säsongen 2008. Och igår gjorde jag mitt första gästspel. Det gick över förväntan, spelade ganska annorlunda i jämförelse med hur det lät på Ny Klubb. Men det är precis det  som är så kul med att ha rätt så bred musiksmak, man har möjlighet att variera sig. Ena kvällen rock n roll klubb andra mer lättsmält och dansant.

Delade under några timmar djbås med Bam Bams resident  dj Miss Alabama (fast jag tycker bättre om hennes riktiga namn) och det var en otippad hit. Tycker allt att vi skötte oss bra och lyckades väva ihop våra ganska olika låtval riktigt snyggt.

Ja ja, tror det kan bli en bra klubbsommar, lirar även nu på lördag för den som är sugen på en tur till Rosenlund. Sedan är det redan lite snack om en till Ny klubbkväll. Någon gång i augusti. Någonstans i Gbg.

Hej.

Vilken fest det blev igår. Ny klubb var utan tvekan en succsé. Massa folk, skön stämning, band på scenen, rock n roll ur högtalarna och fantastiskt väder. Det enda minuset var väl ölen som tog slut lite väl snabbt. Men det fina var att folk trivdes så bra framåt småtimmarna att det var okej att baren bara serverade vatten den sista timmen.

Åh man blir så glad ibland.

Idag har jag suttit med pensionärerna utanför pojkarnas grönsaks och blomsterbutik i Johanneberg. De ljög och snackade om bonka bonka musik.

Då var det bara en månad kvar tills den store Bruce kommer till stan. En månad är minsann rätt lite med tanke på att vi köade för de där biljetterna redan i november. Eller om det var oktober.
 
Men skoj ska det bli. Hoppas inte regnet har hunnit komma bara.

Två gånger. Det enda man kan göra i den här värmen. Fast blev inte så brun som jag hade tänkt. Smörjade in mig bra, kanske är det såhär man ska se ut. Inte röd alls, bara lite lite lite lite mindre blek.

Lyssnar på Eldkvarn och njuter av att det blev sommar det här året också. Nu återstår bara att se hur länge de här vädret varar. Vad som händer sen. Efter midsommar. Kommer regnet då?

Hur som helst ser veckan ut att bli fin. Mest tror jag på veckoslutet. På fredag har jag, min bror och Albin en fest. Vi har valt att kalla den Ny Klubb. Planen är att bjuda på musik som den lät förr. Inget elektroband ingen techno. Bara gitarrer, trummor och sånt.

Hoppas de blir bra.

I Skåne träffade jag en kvinna vars mammas kusin bodde i Freehold NJ. Hennes dotter (kvinnans syssling) hade tydligen gått i skolan med Bruce.

Kvinnan berättade också att Bruce fortfarande var väldigt mån om sin hemstad. För några år sedan hade ekonomin krisat för en textilfabrik i området, då hade rockstjärnan med guldbyxorna tagit tag i saken och löst det lilla problemet. Och så vitt kvinnan visste var fabriken fortfarande i bruk.

Igår åkte jag söder ut på en motorväg och hamnade någonstans i Skåne. Kanske den finaste delen av landet. Det är något speciellt med naturen där, luften och havet. Kanske flyttar dit någon gång. Skulle jag få alldeles för mycket pengar hade jag köpt mig ett hus på studs.