REKLAM.



Nu prövar vi Avenyn en gång till. Planerar bränna ungefär samma saker jag brände för en vecka sedan. Typ skepp, broar, däck, cd-r, pengar, hälsa osv. Jag tror bestämt att den där paradgatan är till för att både bränna nerför och bränna saker på. Så länge det inte luktar bränt kan det bli både gött och bra.

Tiden som gäller är 23-03.

Undertecknad, rockpopslyngeln Karl och managerfixarkillen Erik tar hand om djbåset. Lovar putsa mina cd-r innan kvällen drar igång för att försöka undvika hack och andra missöden.

Ses vi på Vasagatan 43?

Klubbkvällarna.



Nu börjar de igen, karusell och klubbkvällarna. I morgon spelar jag några låtar tillsammans med Sonja och Lars på Club Social. För mig mer bekant som gamla Uppåt Framåt. Spännande att sätta djfoten i de lokalerna igen. Som att hälsa på en gammal kärlek och veta att man aldrig mera kommer bli ett par. Det var gott då men nu väntar en ny relation. Bra eller dålig, det vet jag inte än.

På fredag är det sedan dags för en alldeles ny klubb (inte Ny Klubb) att öppna portarna. Nästan på Avenyn. Tror det kan bli bra, cool med en ny lokal. En ny chans. Ja ni vet, jag gillar det. En ny dans.

Men maj kommer inte bara bjuda på dans på Vasagatan 43. Oh nej bästa besökare, Ny Klubb är också på väg att stiga ner ifrån himmelriket ännu en gång. Det väldigt mycket nytt där med. Mer är dumt att berätta. Men som sagt, hoppas innerligt att vi ses på lill-lördagen och löningsfredagen.

En hälsning från ett soligt Göteborg.



I går tyckte Johan att tiden var den rätta för en 6a reddboll. Jag har trots min härkomst aldrig druckit denna klassiker och insåg att det helt klart var dags att pröva.

Den var sådär god faktiskt. Inte min grej. Knepig smak. Sen blev jag mäkta besviken när de i baren inte hade någon reddboll utan istället hällde de på något som kallades burn. Snopet.

Predikoturen börjar nu.

Så då har jag gått igenom min låtbibel och valt ut vilka kapitel jag ska predika den här helgen. Det blir ett tema ikväll och ett lite annorluna i morgon. Man vill ju inte upprepa sig, utan försöka få med så många budskap som möjligt.

Just nu känner jag mig lite osugen på allt vad musik, låtar och klubb heter. Men det är dags att ändra på det och börja tänka på hoppet som ska rädda en. Fast vid närmare eftertanke tror jag mer på;

I natt blåser vi den här förbannade stan i ån!

Tjugo.

Riktigt bra dag. Har ätit potatismos på Solrosen. Ikväll ska jag gästdja lite på en pop-klubb på Styrbord Babord. Känns både rätt och skoj. Har tyvärr inte så många nya rökare att bjuda på. Jimmy Cliff blir mitt dj-hjärtas bästa vän även denna kväll. Men jag antar att det är helt okej.

Ge lite, ta lite. La la la! Dansa lite, sjunga lite. La la la...


Itt.

Snällt av Jerry att skriva att undertecknad spelade bra. Men jobbigt att han lägger ut en bild på sin pop-blogg där Klara Grape ser ut som Cousin Itt.



Fast det positiva är ju att man fortsätter vara lite anonym. Med det där håret över näsan är det få som känner igen en. Bra där!

Reklam.



Kom till garderoben. Spelar bättre än i torsdags och vill du kan vi byta jackor. Eller pröva varandras mössor. Tar med mig både skivor och klädroller.

Sex del två.

Hej vill ni höra något om igår? Well, oavsett får ni veta lite granna. Hade panik från klockan elva till tre. Svanen är svårspelat, men jag hoppas ingen märkte av min osäkerhet. Låtvalen kändes sådär, men jag är ju aldrig nöjd. Eller jo, Erik sa att jag var nöjd en gång. Det är ta mig tusan inte så dåligt, nöjd en gång. Det låter det.

Spelade alla låtar jag hade tänkt att inte spela. Jimmy Cliff bara en gång, samt blev övertalad att spela Love will tear us apart. Mesta indihitten var väl Go my own way med Broder Daniel. Den kände jag mig på allvar nöjd och glad över. Resten glömmer vi.

Bandet var helbra. Verkligen, tar tillbaka att jag inte hoppar högt över Ram Di Dam. Tar tillbaka att jag helst bara vill vila ögonen på sångaren. Det är ett bra band och de skötte sig alldeles utmärkt igår. Bra spelning, goa låtar. Kanske de bästa jag hört på Jazzhuset sedan brorsan spelade.

Fem.

Ibland är det svårt att sova, lika eländigt att stiga upp. Det går ofta hand i hand av någon inte helt ologisk anledning. Men sak samma, nu är jag i alla fall helvaken och försöker styra upp denna dagen. Denna dagen ett liv (åh farbror Melker vad jag vill läsa din bok). Blir lite skriverier som ska ordnas och i afton väljer jag några låtar på Jazzhuset. Rätt så många kommer det bli nu när jag tänker efter, tio till tre. Har ingen aning om hur jag ska gå tillväga. Klubb Svanen är inte alls som Ny Klubb. Det blir till att försöka anpassa sig lite och det kan vara svårt när man samtidigt vill ge ungdomarna något nytt. Eller ja, något gammalt är det ju. Men för dem kanske nytt.

Ja ja, hur som helst vill jag spela Inga problem med Snook för att den är grym. Men det får nog bli rätt så tidigt. Sen blir det ju Jimmy Cliff såklart. Säkert flera gånger, men när det gäller Jimmy är det okej. En annan plan är att helt skippa några favvolåtar som alltid åker på. Får se hur det går, beror väl på hur allt funkar. Går det åt skogen och paniken är ett faktum lovar jag er att Give me hope Joanna och Free Nelson Mandela samt You can call me Al kommer ljuda ur högtalarna.



Oj, dumt. Nu vet ni som läst detta inlägg när jag inte är i form bakom skivspelarna. Hmmmm. Eller så är det här bara ljug. Det vet ni ju inte heller. Men finns lust och tid kom gärna förbi. Dansa en dans. Drick en öl eller en vatten. Häng i baren eller kom upp i djbåset och säg hej. Varför inte kika in kvällens band,
Ram Di Dam. Lyssnade lite på dem på deras MySpace nyss, låter väl bra. Inget jag hoppar högt över att höra, men ändå inte helt tokigt. Skönt att höra något som inte är sådär töntigt som typ Nordpolen. Ram Di Dam känns helt klart coolare och jag gillar tempot i musiken. Sen har ju sångaren ett intressant utseende som man helt klart kan vila ögonen på ett slag om man känner för det. Nu när jag tänker efter tror jag banne mig att Ram Di Dam spelade när jag djade på Svanen för precis ett år sen. Undrar om Erik är medveten om det? Kanske tyckte han vi gjorde oss tillsammans? Kanske var det en slump.

Men alright. Nu ska jag lyssna på Jesus was an only son och meditera ett slag innan det är dags att göra något av den här dagen.

Tjugofem.

Igår fyllde min fina vän Hanna 25 år. Det skulle firas, festen styrdes upp och undertecknad var med och drog i några spakar. Skruvade en hel del på gain-knappen och vevade med ena handen. Blev ett födelsedagskalas som sent skall glömmas. Drickat tog slut och We are the world åkte fram för första gången på riktigt länge och fick avsluta aftonen.

Idag börjar nästa kapitel. Jag tror det kommer kallas nummer 27. Fråga mig inte varför, det vet jag nog inte själv. Men jag har mina teorier. Nummer 27 kommer förmodligen att bjuda på både grått jerseymaterial, ett forskarporträtt, en idé och kanske något mer. Gott så.

-


Ikväll smäller det.



Dags att pröva lyckan i andra kapitlet. Blir det en bra bok det här? Ps. Den flotta t-tröjan fick jag av min bror i födelsedagspresent igår. Känner mig lätt hetast i Ny Klubb-crewet.

Andra kaptilet.


Sista chansen, sista dansen.

Så kom kvällen, slutet. Ny Klubb tackar för sig. I alla fall tackar vi lokalen vi hållit till i och går i idé ett par månader. Kanske kommer vi tillbaka i vår. På en ny plats och ger er alla en ny chans.

Men i kväll är det sista dansen. Samma tider, samma plats som innan.

Ses på dansgolvet.

Skjortan åkte dit.



Var på det igår igen, skjortan åkte dit. Men det var bra i alla fall. Stannade kvar i djbåset efter kl.01.00. De blev liksom inte av med mig. Musiken gjorde mig så glad, nöjd och lycklig. Svettig med. Tyvärr hällde en dam öl över skivspelarna vilket genererade i att de pajjade. Slutet av kvällen fick vi nöja oss med en kanal som inte riktigt funkade. Man var tvungen att hålla in cue knappen hela låten annars gick det inte. Konstig grej. Dumt dumt dumt att placera skivspelarna i baren.

Men alright.

00.15 - 01.00.

Är jag disc jockey på det här jippot. Kom dit, dansa och var glad. Ska försöka leta reda på lite fina hits innan dess. Lär väl bli någon form av best of Klara Grape. Lirar man i 45 min så måste man ju göra så typ. Fast trist om man blir för förutsägbar... Men skit samma. Lovar att de blir Bruce och Little Richard.

Men det är ju de jag gillar.

Så ses på dansgolvet eller kanske mer i mingelträngseln...

Vykort från den 31 oktober.

Andreas Forsner tog några bilder i fredags.





-


I stan.

Idag peppar jag med den här.



Ikväll är det som sagt dags för vår nya onsdagsklubb. Glöm inte! Styrbord Babord kl. 22 - 03, kostar 40 spänn.

-

Dagen efter kvällen innan. Blev sent. Slutet av kvällen hade passat i den där filmen jag ofta talar/skriver om. I en bar eller om det var en lägenhet? Eller en lägenhetsbar. Tror där var heltäckningsmatta och discolampor. En kort bartender. Äldre brats och en sur vakt. Tre trappor upp och nära Avenyn. Jag gick hem ganska snart. Typ.

Men innan dess spelade jag och Albin lite skivor på Styrbord. Vi kallade det Ny Klubb. Jag vet inte riktigt, men det var en konstig kväll. Det var något i luften. Vet inte vad. Hipsters och Weekday-kalas. Fulla, fräcka folk och så. Krossade glas och ett knasigt ljud. Gjorde mitt bästa. Tappade slutet och spelade My Girl fem gånger. Gjorde nog inget för det var bara bartendern och tre vänner kvar. Men jag vet inte. Det var sådär. Känner mig sjukt osäker på nästa onsdag då det är hela båten som gäller. Ingen draghjälp av någon klädbutik. Bara Ny Klubb, Anders Persson och Per-Ola. Inte så bara förstås. Får hoppas musiken räcker. Musiken och missionen.

Nu ska jag sova. Drömma om något gott. Vi ses i morgon. Då är det en ny kväll. En ny chans.

Tidigare inlägg Nyare inlägg